A new beginning

Ja då satt man här med en nystartad blogg igen. Jag heter Sanna och välkommen till mitt senaste projekt. Jag har tänkte länge på att skapa en ny blogg där jag i huvudsak kan (och ska) skriva om sömnad och allt som hör därtill, varför det har dröjt så här länge innan jag satte igång har jag inget godtagbart svar på. Nu är jag hursomhelst här och hoppas att den här bloggen ska ge inspiration och goda råd för alla där ute som delar mina intressen.

Jag tänkte dock börja med att berätta lite om mig själv. Jag heter som sagt var Sanna och jag är 25 år. Jag bor i Enköping och är långtidssjukskriven principiellt sent jag gick i gymnasiet. Jag säger principiellt därför att de korta stunder jag faktiskt har jobbat eller studerat har jag gjort så halvtid och sen avslutat innan det ens gått ett halvår. Vad är mitt problem? I huvudsak ADHD som gått odiagnostiserad tills för snart 3 år sedan. Merparten av mina problem är "följdsjukdomar" av att ha ett neuropsykiatriskt handikapp som jag helt enkelt aldrig fått hjälp med. Istället har jag hela mitt liv trott att jag är korkad och lat som inte klarar av allt det människorna omkring mig klarat av. Jag är ärrad, men samtidigt tror jag att jag inte skulle vilja ändra på mitt liv, någonstans känner jag att jag älska människan jag är idag och hade mitt liv sett annorlunda ut hade jag inte blivit den här människan.

Jag har ingen färdig gymnasieutbildning, jag fick övertala mig till ett godkänt i syslöjden på högstadiet och jag har aldrig haft ett "riktigt" jobb. Jag har kort sagt ingenting i pappersbagaget att visa upp när jag ska ut i arbetslivet, vilket ska ske inom kort. Jag har en framtid i alla fall, vilket är mer än jag någonsinn trodde att jag skulle ha och det är ju alltid något.

Idag äter jag Ritalina på daglig basis och begriper inte hur jag klarade av livet så långt som jag gjorde utan det. Jag har kommit långt nog för att det ska bli dags att slussa ut mig i någon form av arbetsliv inom kort, jag har ansökt om arbetsträning på en plats som ligger mig varmt om hjärtat men tror att intresset från deras sida är svalt. Min egentliga dröm är att på något sätt kunna försörja mig på mitt sömnadsintresse. Hur det går får framtiden visa och fram tills dess tänker jag fortsätta ha roligt och njuta av min fantastiskt mångsidiga hobby.

Jag har väldigt svårt att se mig själv som en kreativ och skicklig människa även fast jag ofta får höra det och kämpar svårt med att låta det vara upp till människorna omking mig istället för mig själv eftersom jag har vissa svårigheter med att var partisk i frågan.

Mina intressen rör sig i huvudsak i nördspektrat. Dataspel, böcker, rollspel, Sci-Fi, skräck och anime är sådannt som får min båt att flyta, men jag är också en fullkomligt frukansvärt feminint monster. Jag är helt galen i skor och handväskor och självklart kläder. Min klädstil till vardags är ganska så blygsam, jag kommer från en familj där man skiljer tydligt på vardagskläder och finkläder, men kategorin jag skulle sätta mig själv i allmänhet är definitivt en "gotisk" sådann. Jag har sen slutet på 90-talet burit byxor annat än när det är absolut nödvändigt och svart är den dominerande färgen i garderoben. Mina preferenser är plagg som är väldigt feminina och gärna med en stark viktoriansk pägel och jag fullkomligt älskar det japanska lolita-modet.

Slutligen vill jag länka till min sida på Sysidan, för att ge en bild av vad det är för typ av saker jag knåpar ihop framför symaskinen: Klicka här

Så. Nu är klockan snart elva och jag är trött. Imorgon tänkte jag skriva ett inlägg om något sömnadsrelaterat. God natt på er...