Det mysigaste klottret jag sett på länge. Det finns i gamla stans tunnelbanestation. När jag såg det här för första gångenf ör ett par måander sedan hade jag fortfarande Dmitrij Gluchovskjis Metro 2033 färsk i huvudet.
Boken utspelar sig i en postapokalyptisk framtid där mänsklighetens sista överlevare finns kvar i Moskvas tunnelbanesystem. Det moderna samhället är inte bortglömt men är mer legender än historia för de flesta. Världen ovan jord är radioaktiv och fylld av fruktansvärda monster, man är antingen en dåre eller en hjälte om man vågar sig upp dit.
Hur som helst så får det där klottret i Gamla Stan mig att drömma mig bort till en postapokalyptisk värld där vi tagit tillflykt till underjorden, där man i folkmun talar om mytomspunna stationer som kanske inte ens finns.
De säger att man i Utopia inte behöver vara rädd. De har vatten där, rent vatten och svamp och fläskkött i överflöd! Ja de säger att man kan leva till att bli så gammal som 50 år i Utopia. En mycket god vän till mig berättade att han träffat man som varit i Utopia en gång. De andra skrattar åt honom, men jag känner min vän, jag vet att han talar sanning. Utopia finns, det finns i slutet på röda linjen.
torsdag 25 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vad fint! Mitt favoritklotter stod på ett sånt där litet elhus med utskjutande tak: "Det regnar än..." :-)
Skicka en kommentar