Hösten är alltid så rolig

I morse hade jag så ont i halsen att jag inte kunde prata. Jag viskade fram allt som måste sägas och det är ganska så frustrerande. Jag känner mig inte sådär jättesjuk i övrigt, men det kan nog vara en effekt av Ibumetinen jag tog så fort jag vaknade. Den dämpade smärtan i halsen ganska effektivt också men rösten hjälptes inte av det. Varmt te med honung, eller snarare honung med en skvätt te, hjälpte säkert också lite.

Pojkvännen stack iväg till Apoteket så fort de öppnade och köpte halstabletter till mig. Zyx mint, en gudegåva om något! Visst gör halsen lite ont när jag sväljer men inte alls lika outhärdligt som i morse. Rösten dock... Ja.. Jag viskar fortfarande och lär göra så i några dagar till. Jag hade ett viktigt möte i Uppsala idag, jag skulle intervjuvas av min gamla läkare för ett forskningsprojekt hon håller på med om ADHD och närliggande störningar. Bara att ringa dit och avboka mötet var ju en ganska så spännande pärs. Sen ringde en vän från förr och vi pratade, eller i mitt fall väste, i en halvtimme. Som om min hals inte var död redan innan....

Jag tycker synd om mig själv och uppmuntrar andra till att göra detsamma. Jag lär inte orka blogga så hemskt aktivt de här närmaste dagarna, ha lite tålamod med mig jag är sjuuuuuuuk. :/