Så idag åkte jag till jobbet, beväpnad med livsglädje och muffins. Det gick bra. Ångesten som greppade tag i mig i onsdags har krypt ner i sin grotta och gömt sig igen, förhoppningsvis stannar den där. Det är vansinnigt dåligt att tänka för mycket på framtiden, jag måste måste måste försöka leva mer här och nu.
När jag var på väg från DVD-avdelningen ner mot prismärkningsrummet möttes jag av en medelålders man. Just när jag skulle gå förbi sa han till mig: Så vacker. Jag gjorde vad vem som helst skulle gjort, slog ner blicken, småsprang till prismärkningsrummet och stannade kvar där tills mannen lämnade butiken. Jag är vansinnigt bra på att ta komplimanger, tycker ni inte?
Mannen var inte otäck på något sätt, han såg jätterar ut och det lät som en uppriktig komplimang men jag kan knappt ta en komplimang när jag förväntar mig den av någon jag känner och tycker om, hur ska jag då reagera när en främling överrumplar mig med en? Det var ju egentligen väldigt fint och rart sagt av honom, det var inte hotfullt eller otäckt alls egentligen. Det är hos mig det ligger. Jag antar att jag måste öva på det där, för komplimanger från och till främlingar är det vackraste som finns. En främling har ingen som helst anledning att vara falsk och inställsam, om någon söker kontakt bara för att säga något fint till en måste man väl anta att det är uppriktigt menat.
Situationen ledde till att vi hade en konversation om komplimanger i prismärkningsrummet. Vi pratade nog mest om en sak som alltid förbluffat mig. Falska komplimanger. Varför talar man om för en människa att deras klänning är fn om man inte tycker det? Är man inte bara oärlig då? Det skulle aldrig falla mig in att säga till någon att deras frisyr var snygg om jag inte tyckte det, då letar jag hellre rätt på nånting som är fint att kommentera. Är frisyren ful men framhäver personens ögon så säger jag att frisyren framhäver ögonen, inte att frisyren är fin.
Arbetskamraterna förklarade för mig att man ibland ger komplimanger för att göra någon glad, då räknas det inte som en falsk komplimang alltså. Det förvirrar mig ärligt talat lite, för den är ju fortfarande inte sann, bara välmenad.
När jag upptäcker sånt här, eller påminns om det, blir jag lite paranoid. Kan man någonsinn lita på en människa egentligen, om det tillhör de sociala reglerna att ljuga för de man tycker om för att de ska vara glada? Vilka komplimanger av alla jag fått i mitt liv har varit sanna? Jag ser hellre att folk är ärliga med mig men väljer sina sanningar.
Med allt det där sagt vill jag bara säga att jag tyckte fan jag var rätt snygg idag. Jag hade en vansinnigt bra hair day och hade nya fina halsbandet på.
tisdag 14 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Håller med dig totalt. Om man inte tycker frisyren/klänningen/whatever klär personen så säger man något annat om man absolut vill ge en komplimang.
Däremot har jag blivit bättre på att ta komplimanger. Krävs träning, men det verkar du ju få. :)
Jag är nog lite tveksam till att man skulle kalla mannens komplimang för snäll. Det är inte bara du som är känslig för att få komplimanger för ditt utseende. Jag känner många som ser det som en direkt förolämpning. Jag tycker inte att det är okej att ge komplimanger till främlingar för deras utseende. Själv vill jag bli betraktad för vad jag gör, inte för hur jag såg ut.
Kristoffer, där är vi av lite olika åsikter helt enkelt. Och jag blir lika obekväm oavsett om det är mitt utseende eller något jag gjort som komplimeras.
Nu har jag reflekterat över saken ett tag till och jag tycker faktiskt att det ska vara ok att ge människor komplimanger för mer eller mindre vad som helst, det är hur man gör det som kan vara rätt eller fel tycker jag.
Jag har ju själv vid några tillfällen blivit överrumplad av något jag tyckt är jättevackert hos en människa och gått fram och sagt det till människan ifråga, för att jag vill att människan ska veta att denne har något som är vackert.
Jag ser inte vad främlingen framför mig på tåget har för talanger, jag ser bara att hon har fantastiskt hår, eller kanske en vansinnigt snygg väska.
Är det fel att säga det till människan? Jag tycker inte det. Jag tycker däremot att vi här i norr borde lära oss att hantera det lite snyggare.
Att fly istället för att säga tack är ju inte så smidigt när människan som gav komplimangen verkade genuint vänlig och spontan. Jag borde sagt tack och gått vidare. Sen är det faktiskt kränkande att flåsa fram "schyssta pattar" i krogkön, så folk har lite att lära om att _ge_ komplimanger också.
Jag blir ju faktiskt glad för komplimanger, jag tycker ju om att pyssla lite med mit utseende och det är ju trevligt att någon lägger märke till det, jag blir bara så chockad och socialt obekväm eftersom det är en situation jag inte hunnit vänja mig vid.
Jag förstår inte heller varför folk säger saker de inte menar.
Själv tycker jag att om en komplimang är snäll eller inte måste vara upp till var och en. Det beror lite på hur den framförs. Jag tycker det är väldigt trevligt med snyggt framförda komplimanger (vilka kan ske på otroligt olika sätt). Något som jag upplever som plumt från en människa kan bli vackert från en annan. Tonfall och hur det sägs i övrigt spelar in.
Att säga tack kan man alltid öva på. Det kan kännas konstigt och fel i början, men som med så mycket annat blir det oftast lättare med tiden :)
Jag personligen KAN helt enkelt inte ge komplimanger som jag inte menar. Jag tycker också att det är fel att göra så, bättre då - som du säger - att hitta något som faktiskt är värt att berömma hos den man vill göra glad. (därmed också sagt att de komplimanger jag eventuellt gett dig alltid varit på allvar... ) Jag känner också till att vissa tar komplimanger för sitt utseende som en förolämpning, men - återigen som du säger - så är ju faktiskt utseendet det första man möter. Det som finns innanför ser man ju inte förrän långt senare (jag försöker att inte låta som Dexter här) och ibland vill man faktiskt bara säga att man tycker att någon är vacker, utan baktankar.
I just say thank you to everything, even if its not directed to me, works all the time ;)
Skicka en kommentar