Mitt drömjobb, bokstavligt talat

Den där titeln innehåller så många ordvitsar att jag borde skjutas på fläcken. De senaste två veckorna har jag drömt mycket om jobbet. Oftast helt vardagliga drömmer. Jag går och plockar ordrar, hjälper kunder och umgås med arbetskamrater på lunchtimmar. "Ta ledigt för fan" säger de flesta på jobbet när jag berättar om drömmarna, men det är ju positiva drömmar. Jag trivs på bokhandeln och önskar inget hellre än att få vara kvar där som anställd när min period som praktikant är över.

I onsdags, efter lunch, fick jag en intensiv och svår ångest. Jag blev plötsligt medveten som på nytt om att jag inte har några som helst garantier på att jag får vara kvar, tvärtom har jag ju fått förklarat för mig väldigt tydligt att de inte kan lova något. Jag kämpar så med att inte tänka på saken, jag försöker leva i nuet och vara tacksam för att jag får vara där och för att jag faktiskt blivit mottagen så bra. Jag vill inte ta ut oro och panik i förskott så som jag alltid gör men jag vet inte hur jag ska stoppa det från att överrumpla mig såhär. Jag tror att det som vekligen satte fart på ångesten var hur vansinnigt gulliga alla är mot mig och jag insåg att jag inte alltid kommer att ha den här platsen med de här människorna som min, att allt kan ryckas ifrån mig så väldigt snart.

Det var ett rent under att jag kunde hålla mig tills jag kom hem innan panikångesten lyckades kasta omkull mig. Merparten av kvällen grät jag och skakade, framför datorn, i sängen, på köksgolvet. Jag ringde och sjukanmälde mig inför nästkommande dag för jag vet att när det gått så här långt behöver jag några dagar på mig att återhämta mig. Jag är fortfarande lite svag i kroppen och känner svindel när jag tänker tanken ens på att gå ut bland folk utan någon att hålla i handen och det har ändå gått två dagar. Det är i alla fall en avsevärd förbättring mot igår.

Mitt i ångesten började jag möblera om och organisera min lägenhet. Det finns nog ett behov av att ta kontroll. Det här är mitt, här gör jag som jag vill utan att försäkringskassan eller arbetsförmedlingen kan lägga sig i. Jag skapar den här ordningen, den står under min kontroll. Det hjälper faktiskt. När jag är färdig tror jag att jag ska ta lite bilder, dela med mig av lugnet och ordningen som vid det laget med säkerhet inbefunnit sig.