Brother Innovis NV 10 A - jubileumsmodellen

Nu när jag haft min symaskin i 10 månader eller så känner jag att det är dags att skriva en liten rescension på den. Annie, som jag kallar henne eftersom hon är en Anniversary model, vann jag i en tävling på Skövde Symaskiners hemsida förra sommaren. Innan dess sydde jag på en Yamata, ett budgetmärke som man kan köpa på lågpriskedjor emellanåt, som hade varit redo för soptippen bra länge. Jag tror att det är mycket tack vare Annie som jag startade den här bloggen. Med en bra maskin är det mycket roligare att sy och mer troligt att jag får tmmen ur och faktiskt syr saker till försäljning, om inte för annat så för att en bra maskin syr fina sömmar. Min förra maskin gjorde så fula sömmar hur jag än meckade med den att jag skämdes för allt jag sydde. En annan sak jag är tacksam över är att Annie är väldigt tyst i jämförelse med min gamla maskin. Vi kan börja med lite kall hård fakta:

16 inbyggda sömvariationer LCD skärm Automatiskt nålträdningssystem 1-stegs automatiskt knapphål (3 olika) Friarmssömnad Snabbsystem med toppmatad spole Snabbuppspolning av undertråd Prisklass: ca 3300 kr

En väldigt uppskattad funktion på Annie är att man kan sy utan att använda fotpedal. Man kopplar helt sonika ur sladden för pedalen och manövrerar maskinen med hastighetsreglaget på framsidan och en start/stopp-knapp.

En annan bra funktion är knappen för automatisk fästning av tråden i början och slutet på en söm. Knappen ser ut som en liten streckad blixt och sitter brevid knappen där man ökar stygnbredd, till höger om displayen. När man då startar sin söm, oavsett om det är med pedal eller med start/stopp-knappen, syr den några stygn framåt, några bakåt och fortsätter sedan frammåt. När man är färdig med sin söm trycker man på knappen för att backa, som sitter ovanför start/stopp-knappen, så fäster den tråden av sig själv genom att backa några stygn.

Den automatiska nålträdningen är smidig, när man väl lärt sig knepet. Den funkar som så att man trycker ner en liten arm som sträcker fram en krok genom nålsögat, den kroken ska man pilla in tråden i och släppa den lilla armen. Kroken tar då med sig tråden genom nålsögat. Det är betydligt lättare än att trä en nål på vanligt sätt.

NV 10 är en väldigt bra basmaskin. Den har inte massor av dekorsömmar utan nöjer sig med basutbudet och det räcker gott och väl för mig. Bilderna ovanför den här textspalten visar sömvalsratten och en provlapp där jag sytt ut varje söm för att visa vad fint och jämnt den syr. Den har vanlig raksöm och dessutom möjlighet att vänsterställa nålen. Mest imponerad är jag dock av knapphålen.

Förutom att Annie har 3 olika knapphål att välja på så finns också möjlighet att välja stygnlängd och stygnbredd så att man får ett så fylligt och tätt resultat som man själv vill. På bilden där jag sytt ut alla sömmar på en provbit har jag inte ökat stygnlängt eller bredd, så det är långt ifrån det bästa resultatet man kan få. Om man kopplar ur fotpedalen kan man dessutom göra knapphålen med ett enda knapptryck, den fäster sömmen, syr hela knapphålet och stannar när den är klar. Knapphålsfoten som medföljer har en klämma längst bak där man placerar knappen man ska göra hål för. En liten arm man drar ner från symaskinen ligger mot en spärr som känner av hur långt det är till knappen och man behöver alltså inte själv mäta ut hur stora knapphålen blir, bara vart hålet ska börja.

Jag är fruktansvärt nöjd med den här maskinen och rekommenderar den gärna till andra som planerar symaskinköp. Jag syr nästintill dagligen och i väldigt varierande material. Hittills har jag inte stött på några oöverkomliga problem med den här maskinen och jag tror nog att jag och min Annie kommer att hänga ihop länge. Hon är inte bara en väldigt bra basmaskin, hon är ju rosa också. ;)

Ebay är mitt paradis

Jag handlar ofta och mycket på ebay men har jag ens tänkt tanken på att kolla efter en rynkapparat till Brother där, trots att jag köpt andra symaskinstillbehör från ebay? Självklart inte.

Jag sökte och jag fann. 160 kronor för en som hör till Brothers symaskiner inklusive frakt från USA. Att Sverige ska vara så dyra i jämförelse med USA eller Storbritannien är för mig obegripligt...

Kärlek!

Rynkapparat

Jag rynkar tyg. Jag rynkar mycket tyg och väldigt ofta. Rynkfot har nog de flesta som syr bekantat sig med men den är ärligt talat ingenting värd i jämförelse med en rynkapparat. En rynkfot rynkar ojämnt och det är i praktiken omöjligt att sy fast tyget mot ett annat tygstycke samtidigt som man rynkar det, även om det påstås att det går av företagen som tillverkar dom.

Jag har ägt två rynkapparater och både gick sönder inom en vecka men jag tror inte det är tillverkarens fel. Jag tror att problemet ligger att de inte var kompatibla med min symaskin. Symaskinen jag nu använder är en brother NV-10A jubileumsmodell och det finns rynkapparater til brothers maskiner att köpa. Problemet är att jag är snål. En rynkapparat till Brothers maskiner kostar närmare 400 kronor, medans de billiga jag köpte kostade 60 kronor inklusive frakt från UK. Jag tror dock att jag ska investera i en ändå.

Vi räknar lite på saken. Vi använder en enkel underkjolsvariant i stil med den jag visade bild på lite tidigare, med tre "våder" och tre lager. Vi får räkna med kanske 50 meter söm allt som allt. Om jag nu rynkar denna utan rynkapparat och utan rynkfot (för rynkfoten är bara skit om du frågar mig) så måste vi sy två rynktrådar, där är vi redan uppe i 100 meter söm. Sen måste vi räkna med kanske 50 meter söm till också eftersom jag säkert lyckas ha av rynktrådarna vid något tillfälle och måste sy dit ya rynktrådar. När jag rynkat stycket syr jag fast det i nästa, då är vi uppe i 200 meter på alla tre lager och alla våder, förutsatt att jag inte gör fler tabbar. Förutom slöseri på tråd tar det här förbaskat lång tid. 200 meter tråd alltså, plus lika mycket undertråd.

Nu jämför vi livet med rynkapparat. Jag rynkar och syr fast samtidigt, rynkorna blir jämna och perfekta och går snabbt att göra. Jag spenderar ungefär 50 meter tråd (plus samma mängd i undertråd) eftersom jag inte behöver sy samma stycke 3 gånger hela tiden och eftersom jag inte handrynkar finns inga rynktrådar som går av. Som bonus får jag inte så ont i ryggen att jag knappt orkar sitta vid datorn av att sy en hemskt ful döskalleunderkjol som jag nästan börjar tycka är söt nog att använda som en vanlig gothpunkig kjol. Livet med en rynkapparat vore så fantastiskt....

Ja, jag har fruktansvärt ont i ryggen och sörjer mina två rynkapparater. Det börjar verkligen kännas värt att investera i en som faktiskt hör Brothers symaskiner till. Trådslöseri kanske inte låter som ett stort problem men det är det när man syr så förbaskat mycket som jag gör. Ibland känns det som att jag köper mer tråd än tyg....

Om du inte begriper hur den där konstiga manicken på bilden där uppe över huvudtaget hör ihop med en symaskin, kika på den här youtube-videon:

Videon är inte min, jag skulle gjort en men faktumet att jag inte har en gör mina möjligheter något begränsade... För mer information om rynkapparater kan ni googla på det engelska namnet "ruffler" eller "ruffler attachment".