En saga med lyckligt slut

En gång för länge sedan, i ett land av tusen sjöar, var en flicka på semester. Hon köpte mången fin sak på sin semester men finast av allt var det tyg hon köpte, för det skulle genomgå en fantastisk förvandling.

Tyget är kritstrecksrandigt, med ganska brett mellan ränderna. Ganska tunn lite stretchig bomull. Jag har några meter kvar av det, tänkte göra matchande liten jacka och kanske en kjol till.

Den höga midjans linning, och volangen nertill, är dekorerad med biséveck, spets och ett jättetunt satinband jag köpte på Nisses i Västerås en gång i tiden som har en vit söm som dekoration i mitten.

Slutet gott, allting gott.

Pick a time, send a /tell to me...

Alltså seriöst. Felicia Day. I'll touch your plus five to dexterity vest any time.

AmiguGloomy!

Jag började på den här redan på NärCon men det kom en massa annat smått emellan så den blev inte klar förrän idag. Låt mig presentera Gloomy Bear. Gloomy bear är en av mina favoritkaraktärer, skapad av den japanska konstnären Mori Chak. Gloomy Bear är en 2 meter lång rosa björn som äter människor. Ni läste rätt, han äter människor.

Mori Chak skpade gloomy som en motvikt till Sanrios söta små figurer, alla rara djur som bara är pluttesnuttelull och gullegull hela tiden. En riktig björn är inte snäll. De må vara söta, men de är ju faktiskt vilda djur och vilda djur är farliga.

Jag tyckte det var dags att jag kombinerade min kärlek till Gloomy med min kärlek till amigurumi.

Alla kroppsdelar är virkade för sig sedan fyllda med kuddvadd och ihopsydda. Sedan broderade jag dit blodet och sedan penslade jag klarrött nagellack på det för att det skulle se lite geggigt ut.

Jag fick inte till proportionerna riktigt, för korta ben och för lång överkropp framförallt, men på det stora hela är jag nöjd.

Kärlek till mina arbetskamrater

Klassiska kärleksmums. Bakade enligt recept ur en bok jag har hemma, men receptet är detsamma som detta.

Men jag är inte vuxen!

Snart ska jag alltså räknas som frisk på deltid, vuxen på deltid? Det har snurrat mycket i mitt huvud på sistone, fuderat mycket på vad konsekvenserna blir egentligen av att helt plötsligt inte ha 100% aktivitetsersättning. Det är så svårt för mig att vet ahur det komemr att se ut. Om jag lyckas få i alla fall 75%, vad innebär det rent ekonomiskt? Får jag mer eller mindre exakt 25% mindre av det jag har nu i månaden?

25% arbetsförmåga... 40 timmar i månaden? 5 hela arbetsdagar? Hur ska jag hitta en plats jag klarar av att jobba på de timmarna? Det känns som enda anledningen till att det har funkat på bokhandeln är för att det är just där, med så vansinnigt stöttande fina arbetskamrater i en miljö som är som skapad för mig och mina behov.

Och vem vill över huvudtaget ha mig? Ja jag är billig arbetskraft med mina lönebidrag och nystartsjobb och allt vad det heter, men jag KAN ju ingenting.

OM jag lyckas hitta ett jobb från och med då jag räknas som 25% arbetsför, får inte jag en lucka på en månad där jag blir utan lön då? Jobb får man ju pengar för i efterskott liksom. Hur ska jag klara den månaden?

Kommer jag över huvudtaget få min ansökan godkänd med alla nya regler? Tänk om jag kommer räknas som fullt arbetsför bara för att jag inte bokstavligt talat är döende?

Jag håller på att gå sönder.