Knappast en rugguggla

Jag hann inte få iväg någon bloggpost igår. Det innebär att jag ligger back tre bloggposter i #Blogg100 so far? Oh well. Det sista pysslet jag gjorde för Level blev denna amigurumi. Det ska föreställa ugglan från Link's Awakening till Game Boy. Lite söt är han väl allt?

Söthet till salu

Ja hörni. Det är mycket månad kvar i slutet på pengarna. Därför tänkte jag rota igenom mina gömmor de här närmaste dagarna  och sälja både det ena och andra ur nördförrådet. Först ut är en handfull amigurumi, dvs virkade figurer. Storleken kan variera men de är samtliga under 10 cm höga. Jag säger 150 kronor inklusive frakt och om jag får betalning snabbt slänger jag med en bonusöverraskning. Det är bara att hojta till i kommentarsfältet om du är intresserad!

Amigurumis söker nytt hem!

Jag behöver mer plats i lägenheten och mindre plats i plånboken. Samtidigt misstänker jag att det råder akut brist på amigurumis i det svenska folkhemmet. Kanske vill du ge någon av dessa figurer ett nytt hem?

Gomez

Gomez är den charmerande huvudpersonen från det rent ut sagt underbara spelet Fez. Han är ca 10 cm hög och hur söt som helst. 200 kronor.

Totoro

Totoro vill också ha kärlek! Han stod länge i en av mina hyllor men fick flytta ner i en låda för ett tag sedan. Han skulle nog må bättre på din hylla. 9,5 cm mäter han från bordet upp till öronspetsen. 300 kronor.

Purple and Green

Purple och Green har haft det bra hos mig men jag känner att det är dags för dem att ge sig ut i den stora världen nu. Vill du ge dem ett nytt hem? De är ca 9-10 cm höga. De säljs som ett par. 500 kronor.

Katamari

Denna lilla boll är sisådär 8 cm hög och virkat i bomullsgarn. 200 kronor.

Vid intresse, lämna kommentar här, kontakta mig på twitter (@missdeliana) eller maila mig på missdeliana (at)gmail.com. Priserna på mina figurer baserar jag på mängden arbete, inte på storleken. Två figurer av samma storlek kan därför ha ganska olika pris om den ena har fler detaljer. Jag tar i nuläget inte specialbeställningar.

Sommarkänsla på balkongen

Efter många års längtan efter en mysig balkong har jag äntligen tagit tag i det. Jag har köpt trätrall, sått frön och planterat om kryddväxter jag köpt på Ica. Jag har till och med klistrat upp små fjärilar runtom hela balkongen.  Jag måste säga att det är ohyggligt trivsamt på balkongen nu. För första gången sedan jag flyttade in letar jag efter ursäkter till att sitta där ute.

Jag hade inte tänkt lägga ut några bilder på min balkong förräns den var "färdig", det vill säga när mina växter yvat till sig lite, framåt juli eller så. Men det råkade bli en balkongbild av bara farten igår när jag skulle fota min senaste amigurumi-skapelse. (En guldstjärna i kanten till alla som vet vad den lille filuren heter!) Så varsågoda, njut lite av min soon-to-be prunkande balkong.

Squirrel Girl!

Sakta men säkert tar jag mig igenom den stora högen beställningar från mitt FundedByMe-projekt. Först ut är Squirrel Girl, beställd av Plast.

Doreen Green är personen bakom namnet Squirrel Girl. Hon är, tro det eller ej, en av de mäktigaste mutanterna i Marvels historia och kanske en av de sötaste. Förutom hennes förmåga att kommunicera med ekorrar så besitter hon också otrolig smidighet, snabbhet och har sylvassa klor istället för naglar. Sen har hon dessutom en lång gosig ekorrsvans och läppar som smakar hasselnötter.

Det var inte helt okomplicerat att bestämma mig för hur amigurumi-formen av Doreen Green skulle se ut, det fanns inte en överväldigande mängd referensmaterial att kika på men jag hittade ändå några gemensamma faktorer på de bilder jag hittade och jag hoppas innerligt att kära, fina Plast är nöjd med resultatet.

Squirrel Girl är virkad på frihand i ett fint bomullsgarn vars märke jag inte känner till.

Redigerat 11-09-30 eftersom Doreen naturligtvis inte heter Dolores. Förlåt.

I feel like I could... like I could... 'Take on the world!

Purple och Green Tentacle från det underbara gamla peka-klicka-spelet Day of the Tentacle. Som vanligt är de virkade på frihand och i garnet Drops Muskat.

Hello Amigurumi-Kitty!

Igår blev jag äntligen klar med en amigurumi jag velat göra länge men dragit mig för. Jag virkar i princip alltid på frihand men skummar gärna igenom andras mönster emellanåt för inspiration och för att lära mig fiffiga lösningar på kniviga problem.

Med Hello Kitty var inte det ett alternativ över huvudtaget. Sanrio är benhårda med sin copyright och de få bloggare jag hittat som har haft mönster utlagda har blivit tvingade att ta ner dem. Därför kommer jag heller inte att dela med mig av mönstret på denna är jag rädd. Jag är inte sugen på att bråka med Sanrio.

Det var en del trial and error på denna innan jag till sist var nöjd men ack vad nöjd jag blev. Jag hade förstås kunnat göra det enklare för mig och virka öronen separat från huvudet men jag var envis och visste att det skulle bli snyggare att göra det i ett stycke. Är hon inte fin, lilla Kitty?

Amigurumi-frossa och en ADHD-nörds vädjan

Jag lever i stenåldern. Jag vet att jag inte är den enda på denna jord som inte har en smartphone men merparten av tiden känns det faktiskt så. Efter att ha läst en hel del på senare tid om hur smartphones i allt större grad används som tekniskt hjälpmedel för personer med ADHD och liknande problematik så fick jag en stor aha-upplevelse.

Jag blev erbjuden tekniska hjälpmedel av landstinget för några år sedan men jag känner mig själv. En pryl till att hålla reda på skulle knappast göra något enklare för mig. Jag skulle inte bara glömma att använda den ordentligt; jag skulle glömma hela aparaten.

Plötsligt blev en smartphone så mycket mer än bara en lyxprodukt för mig. Plötsligt var det en produkt som jag vet skulle förändra mitt liv, inte bara för att jag skulle kunna spela Angry Birds och hänga med i den tekniska utvecklingen.

Det senaste året har flera människor föreslagit för mig att det kanske vore en bra idé att starta en insamling för att kunna ha råd med en smartphone men det har liksom känts del. Det var inte förrän jag fick denna aha-upplevelse som det kändes som något jag faktiskt borde genomföra.

Jag tycker inte om att snylta och än mindre att tigga om pengar. Därför beslöt jag mig för att erbjuda en amigurumi för de som donerar mer än 300 kronor till insamlingen. Eftersom det priset jag normalt tar för mina amigurumis är mellan 300-500 kronor så kändes det som en bra deal. Då känns det mer som att de som donerar köper något av mig, ett system som fungerar för mitt samvete.

Det är flera som frågat mig om bildexempel på hur dessa amigurumis skulle kunna se ut och det är delvis därför jag gör den här bloggposten. Man måste inte alls välja någon av de figurer jag har på bildexemplen, jag kan göra min egen amigurumi-tolkning på det mesta. Detta galleri är mer som en slags portfolio för att visa hur mina alster generellt ser ut. Virkandet av figurerna sätter jag igång med när insamlingen är avslutad.

Under de första dagarna av min insamling fick jag ihop en ganska stor bit av kostnaden för den telefon jag planerar att införskaffa men med din hjälp så kan jag komma ännu närmare. Allt eventuellt överskott går till handarbetsmaterial. Insamlingen hittar ni på fundedbyme.com.

Ilomilo!

Mina senaste virkade alster. Ilo och Milo, från spelet Ilomilo. Virkade på frihand (som vanligt) i Drops Muskat. Antennerna är av garnlindad ståltråd.

A creeper of my own...

Fast den är inte min egen. Den kommer sannolikt att tillhöra min vän John inom en snar framtid. NU glömmer jag bort mig lite, förlåt, det är inte min mening att behandla honom som ett objekt, framförallt är det ohyfsat av mig att inte presentera honom ordentligt. Läsare, möt herr Creeper. Herr Creeper, möt mina läsare.

Herr Creeper kommer att vara pysslet jag ger instruktioner till i nästa nummer av LEVEL.

Cutsey crobot

Födelsedagar är bra grejer, de ger mig en ursäkt att skapa små fina saker att ge bort till människor jag tycker om. Som nu, när Roger fyllde år. Det gav mig en perfekt ursäkt till att virka en ny söt liten robot. Mönster och idé ur boken Crobots som finns att köpa från SF-bokhandeln.

This has all happened before and all of this will happen again

En av mina favoritserier är Battlestar Galactica. Det finns många anledningar och en dag ska jag skriva en lite mer seriös text om varför det enligt mig är en av de bästa Sci Fi-serierna som någonsin skapats. Idag vill jag dock bara visa upp mitt senaste amigurumi-projekt.

En natt när jag satt och chattade med en vän kom jag på den briljanta idén att virka en Cylon Centurion. Det ni ser på bild här är den första etappen avklarad: huvudet. Jag är väldigt nöjd med huvudet och känner att det kommer att bli knepigt att skapa en kropp att matcha den....

Amigurumi-bloggeri på annan ort

Även om jag är dålig på att skriva om det så pysslar jag en hel del. Mycket av min bloggenergi har på senare tid gått till -STR/+CHA där jag i huvudsak skriver om spel tillsammans med tre vänner. Jag har haft en period nu där det har blivit extra mycket spel. Allt går i vågor, alla dessa intressen jag har. Jag kan inte pyssla med alla samtidigt. Or can I?

Jag kombinerade både spel och handarbete fint i mitt senaste alster. Mönstret till mina söta Super Mario-svampar kan hi hitta på just -STR/+CHA. Jag tyckte det hörde hemma där.

Yummy 'gurumi!

Igår fick vi in en ny underbar liten amigurumi-bok på jobbet. Den är skriven av Christen Haden, samma person som står bakom Creepy Cute Crochet, en annan av mina stora Amigurumi-favoriter. Speciellt bakverken i den här boken är oerhört välgjorde med fantastiska detaljer.

Katamari Damacy!

När jag var i Finland för ett tag sedan virkade jag en katamari. Tanken var från början att jag skulle virka en matchande liten prins till också, men jag hade inte garn i lämpliga färger så det är ett senare projekt.

Jag virkade min katamari på fri hand, jag är lite för kaotisk för att vara bekväm i att följa mönster, men det finns mönster där ute för er som undrar! Bland annat stötte jag på detta fina mönster till en magnetisk katamari.

Som jag nämnde i förra inlägget så höll jag i en virkworkshop på bokhandeln den veckan coh den gick bra! Författaren till den första svenska amigurumi-boken, Mia Bengtsson, skulle ha varit med och virkat med oss men hon blev tyvärr matförgiftad och fick nöja sig med att bara komma på signeringen för sin andra bok senare på dagen.

På min workshop fanns två flickor som var mycket stora fans av Mia. När jag berättade att Mia tyvärr inte kunde komma blev de jätteledsna och väldigt oroliga. "Jag läste i hennes blogg att hon åt pannkakor på McDonalds igår, tänk om det var de som matförgiftade henne?". SÅ himla söta små flickor! Väldigt besatta av amigurumi och Mia. De blev så himla glada när hon sen dök upp och kunde signera deras exemplar av hennes nya bok. De gav henne en varsinn liten figur de virkat.

Virka Roliga Amigurumi är för övrigt enligt mig bättre än den förra boken. Grundinstruktionerna är desamma som i första men själva virkbeskrivningarna känns på något vis lite mindre röriga och lättare att förstå. Sen tycker jag om att hon skrivit om hur man improviserar och använder olika former för att skapa sina egna figurer.

Glad påsk !

(Man skulle kunna tro att det här var påskpyssel, men det är ett beställningsjobb från en kompis som behövde en liten kyckling till sin cosplay-dräkt.)

Amigurumidöskalle

Fick en förfrågan häromdagen på om jag kunde virka en döskallenyckelring. Det kunde jag tydligen.

Det hände ju faktiskt en hel del i helgen..

I Lördags var det en ganska så händelserik dag på bokhandeln. Dels hade vi besök av författaren PC Jerslid och dels hade vi Japan-dag. Det bjöds på tipsrunda, cosplay-tävling och amigurumi-workshop. De få bilder jag tog har jag slängt upp på flick'r.

Det var ju lite knasigt att det krockade i schemat sådär, PC Jerslid har inte så mycket med Japan att göra, men hans nya bok Edens Lustgård verkar väldigt lovande och jag ser fram emot att sätta tänderna i den. Dessvärre hann jag inte närvara under samtalet men jag hann i alla fall ner och få mitt ex signerat samt ta ett par fina bilder.

Workshopen pågick i fyra timmar. Jag har inte upplevt fyra så hektiska timmar sen Uppcon09 då jag jobbade i infobåset. Det var roligt. Jag hoppas så innerligt att alla som kom och virkade med mig hade trevligt! Det blev lite fler människor än jag hade räknat med och jag försökte hinna med att visa alla, och så vitt jag kunde så lyckades alla lära sig. Det betyder att jag vann den här gången också. Fick återigen beröm för att jag var så pedagogisk och blev lika chockad den här gången.

När dagen väl var över var det en utmattad men lycklig Sanna som kom hem och stupade. Det har varit hektiskt, alldeles för mycket folk och alldeles alldeles underbart. Jag har fått känna att jag gör något bra, att jag behövs och att jag kan någonting. Att jag är en riktig, värdefull människa, inte bara ett hopplöst fall. Näring för själen.