En dag i städandet, tvättens och ångestens tecken

Idag känns det som att jag inte varit produktiv alls. Dagen skulle handlat om städning, tvätt, disk, allt som hör därtill men merparten av dagen har istället präglats av ångest och apati. Det ledde till att min stackars Peter fick stå för en mycket större del av städningen än han annars brukar och borde. Att vara utan medicinen börjar kännas minst sagt trist och jag är så fruktansvärt tacksam över att Peter är så förstående och har ett så stort tålamod med mig.

Jag har dock lyckats med att fixa med tvätten i alla fall. Just i skrivandets stund hänger allt på tork, inklusive tyget jag ska göra julförkläde och övriga kökstillbehör av.

Sedan jag var sjuk för ett tag sedan så har lägenheten egentligen inte städats ordentligt alls och jag är väldigt känslig för stök och smuts. Kaos i lägenheten, kaos i sinnet. Om jag bara lyckas hålla det hyfsat städat så lyckas jag också må rätt så bra, men det är så lätt att det blir en negativ spiral. Något får mig att må dåligt, jag orkar inte hålla städat och mår ännu sämre osv osv.

Egentligen, när jag mår bra och får göra det i lugn och ro så tycker jag om att städa. Det är rofyllt och väldigt tillfredsställande att städa så man verkligen ser resultat, speciellt när man får chansen att använda alla små husmorsknep som man snappat upp genom åren.

Nu är lägenheten i alla fall ren och fräsch, tvätten hänger på tork och en kålpudding står i ugnen. Jag är till freds. Imorgon bitti ska jag iväg till Uppsala på möte med infodesk-teamet på UppCon, sen när jag är hemma från det lovar jag att sätta mig vi symaskinen lite. Framförallt ser jag fram emot ett blogg-inlägg med lite bilder, bloggen börjar se hemskt tråkig ut med all denna text.