fredag 20 mars 2009

Inte en rescension på Watchmen

I onsdags var det bio med arbetskamraterna. Watchmen. Oh herre min skapare, om jag trodde på en sådann alltså. Vi var en ganska stor bunt som gick och såg den, men vi var väl max tre som faktiskt tyckte den var bra och av oss tre var det nog bara jag som var fullkomligt lyrisk.

Jag vill börja med att säga att jag är en tragisk människa. Jag har haft tillgång till albumet i många många år och har ändå inte mer än bläddrat i den. Jag har alltså på fullaste allvar inte läst Watchmen, vilket ger mig friheten att se filmen som en film, inte som en dålig kopia på ett bra original. jag tycker i allmänhet att det är väldigt viktigt att inte dra paraleller mellan en film och boken den är baserad på utan snarare se filmen som en hyllning eller en cover. Inte klagar jag över att Johnny Cashs version av Personal Jesus inte känns synth nog, varför ska jag klaga på att Samwise Gamgi inte är tillräckligt besatt av alver i LOTR. Min poäng är, acceptera att original och cover är olika, du har dock all rätt att uppskatta den ena mer än den andra.

Jag måste erkänna en sak. Det har tagit många år att erkänna det här för mig själv och nu sänder jag ut sanningen här, inför hela världen: jag älskar löjlig överdådig blodig snygg action och Watchmen fyller alla kriterier för att jag ska falla pladask. Den innehåller inte bara fantastiska mängder övervåld och blod, filmen är estetiskt sett vansinnigt snygg och castingen var rent ut sagt löjligt bra. Jackie Earl Haley var suverän som Rorschach, så vacker i sin fulhet och med en stämningsingivande röst, för att inte tala om att Jeffrey Dean Morgan är den perfekta Comedian.

Apråpå det har jag har en till sak att erkänna. Jag är förälskad i The Comedian. Han är inte bara en oerhört attraktiv man, han är ett fullkomligt arsle också. Jag är på många sätt en nästan smärtsam stereotyp på "kvinna" och när det kommer till att falla för bad boys fyller jag solklart upp kvotan, i alla fall när det kommer till fiktiva karaktärer.

Jag önskar att jag hade förmågan att på ett vettigt och lättöverskådligt sätt skriva vad jag tycker om den här filmen, men som jag sagt förr, rescensioner är inte min grej. jag nöjer mig med att låta er veta att jag är fullkomligt lyrisk över den och gärna ser den ett par gånger till, om så bara för The Comedians skull....
Reaktioner:

3 kommentarer:

MacDuff sa...

Du, jag HAR läst serien, många gånger, och jag tycker ändå att filmen är apbra. Jag TÄNKER gå och se den igen, nån gång snart. Jag tror inte att det vore mänskligt genomförbart att göra en bättre filmatisering av den här förlagan, helt enkelt. *kram*

Hanna sa...

Jag faller också alltid för fiktiva bad guys. Det är ju så sexigt. ^^

Deliana sa...

Macduff, det är ungefär avad min pojkvän tyckte.

Hanna. Ja men det är ju det! Man vill ju inte vara en klyscha, men vad gör manliksom. The heart wants what it wants. ;)