Morgondimman

Varje dag sen jag kom hit till stugan har jag gett mig ut i skogen på promenader. Både morgonpromenader innan frukost och lite längre promenader på eftemiddagen.

Idag när jag gick på min morgonpromenad var allt perfekt. Morgondimman var där och solen strålade så vackert genom träden just när jag gick igenom den finaste biten skog. Mitt bland all sammetsmjuk mossa såg jag en söt liten hackspett.

Vilken tur att man har med sig kameran vid sådana tillfällen.

Äntligen!

Sen i fredags har jag varit mitt ute i den finska urskogen. So vanligt kom resan i precis rätt tid, jag höll på att gå unde av stress. Det roliga är att jag helt plötsligt får massor gjort.

Idag fick jag till exempel äntligen upp gör-det-själv-instruktionerna för min fina Guitar Hero-gitarr. Den hittar ni här: -STR/+CHA: Guitar Hero Makeover

Det är härifrån jag kom, det här är sannigen om mig

Mina resor till Finland är viktiga för mig på flera sätt. Förutom att de låter mig vårda och behålla kontakten till mina rötter så är det också mitt enda sätt att verkligen återhämta mig ordentlig från en ganska tung vardag.

Min arbetsträning på bokhandeln är fantastisk, den har förändrat mitt liv på många sätt. För första gången i mitt liv känner jag mig behövd, uppskattad och värdefull. Jag älskar mina arbetskamrater, arbetsuppgifter och våra kunder men det är fortfarande svårt för mig, även fast jag varit där i över 1½ år nu och bara jobbar 3 dagar i veckan. Jag kämpar på för att det är värt det, jag mår bra av att arbeta och på bokhandeln får jag arbeta på mina villkor. Det finns en takt och ett organiserat kaos där som passar mig. Jag vet inte om min rehabilitering hade varit möjlig utan den här platsen.

Jag är dock inte förbi min problematik, den kommer alltid göra sig påmind, det är mycket av mitt liv utanför arbetet jag fått offra för att klara av att arbeta, mycket mer än de flesta förstår. Det är inte det att jag döljer mina svårigheter, det är det att ingen frågar. Folk är nöjda med att det ser bra ut på ytan, oavsett om den ytan är nära att spricka eller inte.

Jag tror inte att det hade gått så här bra för mig om jag inte haft gården i Finland att fly till. Ett par gånger om året åker jag hit i sisådär 10 dagar och andas. Det här är den enda platsen dit stressen och ångesten inte riktigt når. Här finns jag. Jag och skogen, jag och friheten. Det här är platsen där min barndom lever, även om den tiden är sedan länge förbi. Jag ser den i vattnet vid de tusen sjöarna, i min farmors fårade vackra ansikte och i jorden med all dess frukt. Det här är mina förfäders land, och mitt.

Det är hit jag åker för att för en stund få leva i en enklare tillvaro och känna hjärtat slå i mitt folks takt. För att på sätt och vis stanna upp, börja om, plocka upp spillrorna som är jag och bygga dem samman igen så att jag orkar leva mitt liv tills nästa gång jag kan komma hit igen.

Kanske är min återhämtning och min kontakt med mina rötter samma sak i slutändan.

Bastubad på helig mark

Varje dag sedan jag kom hit har vi åkt iväg på kvällen för att bada och tvätta oss i sjön. Första kvällen, i torsdags, åkte vi till en stuga som ägs av militären (som för övrigt är den stora arbetsgivaren i den här byn). En vän till familjen har tillstånd att föra in besökare på området, vilket också noga kontrollerades av en beväpnad vakt när vi passerade gränsen till området.

Jag känner mig alltid lite busig är jag går in på miltärt område här. Finland tar sin militär på mycket större allvar än Sverige gör och jag som har dubbelt medborgarskap är egentligen inte särskillt välkommen på finsk militär mark.

Jag övervägde att skriva "All makt åt Sverige, våra riktiga herrar" i gästboken men som tur var så lyckades jag hindra mig, Finland tar som sagt var sin militär på lite större allvar än Sverige och Finlands självständighet är fortfarande ett känsligt ämne för vissa.

Your mountains so lofty, your treetops so tall.....

Jag är i Finland nu. Jag åkte i onsdags och jag har alltid rest med Viking Line men den här gången blev det Silja Line och det var väldigt annorlunda. Det kändes liksom lyxigare och större, trots att priserna egentligen inte skiljer sig åt så mycket nuförtiden. Eftersom det var nytt och exotiskt för mig så sprang jag runt och utforskade på ett annat sätt, med kameran i högsta hugg.

Jag valde att resa med del i hytt istället för en helt egen, det blir mycket billigare på det viset men det är alltid lite läskigt att inte veta vilka man reser med. Jag hade tur, mina hyttkamrater var en dam på 50 och en på närmare 80. De var väldigt rara och det kändes tryggt nog för att våga lämna bagaget i hytten när jag gav mig ut på äventyr. Dock var de så himla pratglada att jag inte ville spendera mer tid i hytten än nödvändigt.

De främsta fördelarna med Silja över Viking (i alla fall med Siljja Symphony) är att de hade gratis w-lan på promenad-däcket, det var fräschare och det fanns ett Playstation 3-rum. Det var dessutom mycket bättre shopping på Silja Symphony än det är på Viking Lines färjor. Jag hittade till exempel den här fantastiskt fina Hello Kitty-muggen i rejäl storlek för €10,90 som jag försökte motstå. Det gick inte så bra, jag dricker ur just den i skrivandets stund.

På torsdag morgon klev jag upp tidigt för att njuta av frukostbuffé. Den var jämförbar med buffén på Viking Line i urval och kvalitet, förutom att inredningen kändes fräschhare. I överlag skulle jag kunna säga att Siljas fartyg har en mycket mindre känsla av finlandsfärja än vad Viking har.

Väl i land tog jag mig till järnvägsstationen och hoppade på ett tåg mot Kouvola. Jag hade bokat, betalat och skrivit ut en e-biljett hemma i Sverige, oehört praktiskt att inte behöva hämta ut en biljett men jag blev lite oroad av informationen på min biljett: "Vuxen (AI)". Var det menat för mina ögon? Vem är jag? Är alla mina minnen verkligen mina egna? Is this testing whether I'm a Replicant or a lesbian, Mr. Deckard? Frågorna är många.

Resan i övrigt gick bra och tämligen smärfritt. Så här i efterhand skulle jag säga att höjdpunkterna var passionsfruktsceesecake med persiko-iste, casinot med äkta casino-känsla och Hello Kitty-läsken min mamma köpt som väntade i kylen när jag kom hem.

Mer finland, om än lite sent

Måndag blev shoppingdag. Jag hade fått en slant av farmor att shoppa för så jag och föräldrarna åkte till stan och tog en runda till alla roliga affärer som finns i Kouvola. Min stora favorit är China Center. Det är som ett köpcentrum med massor av små kinesiska butiker som säljer lite allt möjligt. Jag spanar oftast efter skor, accessoarer och söta små roliga japansk-klingande saker. Jag fick höra att stället kommer att slå igen snart. Det hade investerats stora summor pengar i det här projektet och det hade tydligen inte lönat sig så som de hade önskat från början så nu sitter de där med stora skulder. Det betyder att jag måste skynda mig att köpa allt jag vill ha, nästa gång jag kommer dit finns det kanske inte kvar och då blir jag ledsen i ögat.

Dagens roliga: solcellsdriven hello kitty-leksak som vickar med huvudet. De hade även jättefina små solcellsdrivna blommor som gungade. Jag funderar på att köpa några blommor också och lägga ut på tradera eller så. De är ju så söta! Om du är intresserad av nån av de här söta blommorna till höger så hojta till. 100 kronor tänkte jag ta för dem. Jag har en video på dem in action också jag kan visa om ni vill.

Dagens fåfänga: skor, plånbok och diadem. Skorna kostade 60 spänn, skorna och plånboken 10 kronor vardera.

Dagens husmoderliga: Silikonbrödkavel och två termosar. Varför två? För att jag inte kunde välja vilken färg jag skulle ha och för att de kostade 15 kronor styck. Sen hittade jag i en mataffär lite roliga Dr Oetker-strössel som jag inte sett i Sverige innan som jag slog itll på. Ett mix-pack med fyra olika sorters rosa/lila sötisar.

Dagens pyssliga: Tyg. 6 meter kritstrecksrandigt som ska bli en hel outfit, inte dödsbilligt men helt ok med 30 kronor metern. Sen en bit jättefint lila småmönstrat bomullstyg som ska bli en puffärmad blus och lite till. Meterpris vet jag inte men biten kostade 70 kronor. Bild på tygerna kommer senare.

Resten av finlandsresan var nog inte så spännande för någon annan att läsa. Det plockades bär, det bastades och det allmänt bara chillades. På vägen hem spelade Kitto igen i puben och jag fick en chans att snacka med henne och köpa hennes skiva. Jag har en sån där känsla av att jag skulle kunna hänga med henne, hon är bara så jävla härlig som människa. Precis när jag skulle säga godnatt till henne och gå och sova fick jag en drinkkupong av henne, då hade jag ju inget val än att stanna kvar och se henne spela klart.

Den 2:a Augusti spelar hon på Akkurat i Stockholm. Jag och Jed tänkte gå, Viktoria uttryckte intresse av att följa med. Kan bli skoj.

På morgonen när jag och föräldrarna gick och gjorde desista tax free-inköpen så köpte mor Harajuku Lovers-parfymnen till mig. Kokosdoftande glädje! Det är löjligt vad en så liten sak kan göra mig så fullständigt lycklig, men den är så fin och den doftar ljuvligt...

Det var nog allt om själva finlands-resan. Hoppas ni haft en skön semester ni också!

Resan till Finland; Lördag-Söndag

Direkt efter att jag städat upp efter workshopen rusade jag och bagaget till färjeterminalen. Det var en strålande solskensdag. Det är svårt att inte älska stockholm när man promenerar längst vattnet en sån dag.

För att spara en slant hade jag valt en delad hytt. Det har jag aldrig gjort förut och det kändes faktiskt lite småläskigt, men när jag väl var i hytten och träffat mina hyttkamrater kunde jag vara lugn. Anja och Sisko var två av dem, två medelålders finska damer som bor i Stockholmsområdet och vi kom jättebra överrens. Jag och Sisko hängde merparten av kvällen faktiskt. Det fanns en fjärde hyttkamrat, en ung tyska vid namne Ronja, men henne såg jag inte till så mycket under kvällen. Kommer nog minnas den här resan länge.

Taxfreen hade detsamma att bjuda på som alltid. Parfymer, smink och sprit. Jag hade nog kunnat spendera en hel de pengar där hur som. Gwen Stefanis nya serie parfymer, Harajuku Lovers, fångade mitt intresse. Jag har faktiskt helt lyckats missa att de finns. En flaska a 30 ml kostar på taxfree 230 kronor. Ganska dyr parfym i mina ögon men den snygga designen på flaskorna gör mig knäsvag. De är söta som pokemons, I gotta catch them all. Det jobbiga med det är att jag då också måste pay for them all. Gwen, flaskan med det blonda håret, luktade riktigt gott. Väldigt vaniljigt, sött och kryddigt, allt jag vill ha av en parfym.

Det som gjorde störst intryck på mig var dock trubaduren. En riktig rockbrud får jag väl säga att hon var. Hennes artistnamn när hon arbetar på viking line-färjorna är Ele Chik och om ni någonsinn har möjligheten att se henne uppträda så ta den. Hon hade sån energi och var så fylld av attityd. En riktig rockbrud med en helt fantastisk röst. Hon hade musiken i hela sin varelse, inte bara i handen som spelar på gitarren eller i munnen som ljudar sången. Förutom att hon spelade en hel del bra rock- och grungeklassiker så framförde hon även en hel del eget material och det var riktigt bra.

Jag pratade en stund med henne när hon uppträtt på kvällen. Jag kände mig smickrad när hon sa att hon såg mig innan och var jätteglad att jag kom och tittade på henns andra spelning också, hon sparade den lilla papperslappen jag hade skrivit ett låtönskemål på tidigare. Hon heter egentligen Jane och kommer från Australien. Jane bor i Stockholm nu och spelar i ett band under hennes vanliga artistnamn, Kitto. De spelar tydligen lite då och då i stan. Här är en länk till deras myspace-sida. Väl värt att kika på om man gillar rock, grunge och rockbrudar.

Klockan 10 var vi framme i Helsinfors. Jag var proppmätt på frukostbuffé och tacksam över att Anja skulle åka samma tåg som jag så jag fick åka snålskjuts i hennes taxi till järnvägscentralen.
Helsingfors järnvägscentral är så fin. Jag hann inte ta några bilder på framsidan men här är ett par från plattformarna. Jag får steampunk-vibbar och myyyyyyyser. Tågresan i sig var händelselös. Sträckan Helsingfors-Kouvola tog sisådär 1 timme och 40 minuter. Jag halvsov och tittade på anime mest.

Bildbevis på hur glad jag blir av Finland och farmor.

Vi åkte dock ner till sjön. Jag, min farbror och hans fru åkte i kärra bakom fyrhjulingen som pappa körde och mamma kom efter på moppe. Väl framme rodde vi ut och la näten, jag och Pappa. Nästa morgon åkte pappa och farbro ut och hämtade upp nätet men en ganska liten gädda var allt som fastnade, trots att vi lade ut 3 nät och vid sjöns finaste sänka. Där brukar man vanligtvis få upp stora tjocka fina aborrar.

Resten av dagen var jag så trött att jag knappt orkade göra någonting. Jag satt på terassen och virkade eller låg i soffan och halvslumrade. Veckan som gått har jag fått mycket lite sömn, bara några få timmar varje natt. Jag har dessutom varit hemskt stressad under en tid och nu när det släppte blev jag helt matt. Bastubad och en kall öl ensam på kvällen väckte mig till liv igen och det var där jag hittade lugnet på riktigt. Den natten sov jag bättre än jag gjort på länge.