Veckans Bokomslag

Eftersom Gabriella länkade till min blogg i dagstexten på SF-bokhandelns hemsida kom jag ihåg att det faktiskt var ett par veckor sedan jag uppdaterade bloggen med ett bokomslag. Idag bjuder jag på "The Cat" av Jean Johnson. Boken är del 5 i serien "Sons of destiny". Eftersom det var länge sedan jag bjöd på fantastioska bokomslag tänkte jag visa upp resten av böckerna ur serien också. The Cat står dock på topp av dessa omslag. Jag menar: kolla på katten. KATTEN.

Dagens text

.. har jag stått för idag på SF-bokhandelns hemsida. Min allra första. Passande nog skrev jag om ångest. ;)

Det finns djup, det är rent av botten till och från.

Det syns inte alltid, men det finns där. Ibland sitter det liksom lite längre in, inte så nära ytan. Idag är djupet, botten, nära ytan. Jag kände hur panikångesten var så nära att ta över idag på lunchen. Det kändes som att mitt hjärta skulle slita sig loss och hoppa ut ur mitt bröst när som helst.

Jag lyckades hålla min andning helt normal, jag lyckades jaga in besten i sin bur igen, den här gången. Men nästa gång? Det här har liksom växt inom mig ett tag nu. Mitt liv har stått stilla i så många år och nu går allting så fort och jag hinner knappt förstå vad som händer eller vart jag är på väg. Just nu är jag osäker på om jag ens finns. Det är nog ganska vanligt att känna så i sådanna här situationer, när det händer för mycket för fort.

Jag tror nog att jag vet vem jag är, det jag inte vet är hur jag ska känna inför mig. Mest av allt vill jag bara slappna av och inte reflektera så mycket kring mitt eget värde i olika sammanhang. Just nu känner jag mig värdelös, korkad, fullkomligt oattraktiv, fruktansvärt talanglös och smärtsamt oproduktiv. Det här känns som en process som kommer att ta tid.

Ännu ett halsband!

Jag var hos min kära vän Melanie igår på födelsedagsfest. Till min stora glädje blev hon väldigt glad över sin födelsedagspresent och jag måste säga att jag tycker också att den var värd att glädjas åt.

Det är inte lätt att tycka om saker man gjort själv, men när jag såg det på hennes hals istället för på mig eller på min provdocka, var det lite lättare att mentalt ta ett steg tillbaka och se på det utifrån. Det är snyggt. Jättesnyggt. Jag vill också ha en.

Det fina med det här halsbandet är att det är ett hyfsat lättarbetat frivolitetsmönster. Det tar ganska mycket tid, men det är inte svårt i sig. Det finns en viss risk för att jag gör flera av den här sorten och lägger upp till försäljning så småningom.

Frivolitetsprojekt

Det här är vad jag har pysslat med i helgen, framför avsnitt efter avsnitt av Doctor Who. Det är det första smyckesliknande frivolitetsprojektet jag gjort och jag tycker väl det blev bra. Det fåniga är att det inte är riktigt i min smak. Den är fin, bara inget jag skulle använda. Men den var väldigt trevlig att göra och bra övning för mina händer som inte lekt med frivolitetsskytteln på länge.

Jag vill göra ett liknande halsband, eller ska jag säga krage? För det jag vill göra är lite flådigare och större, den ska gå längre upp på halsen och den ska vara längre även nertill. Viktorianskt och överdådigt. Hela kragen ska vara utfylld av lite snirligare mönster, som nedre halvan på halsbandet. Kanske väva in massor av små svarta glaspärlor? Jag tror att den ska fästas med knappar i nacken. Vi får se. Jag har en känsla av att det projektet kommer att ta tid.