2 dagar senare

Äntligen hemma. Igår var min första arbetsdag på SF-bokhandeln och jag stormtrivdes. Än så länge har jag väldigt korta arbetsdagar, jag börjar 09:45 och slutar 15:15. Det beror på att jag inte jobbar på riktigt just nu utan arbetstränar, som en del i min rehabilitering. För de som inte läst min blogg innan idag så är den korta historien som följer: jag har lidit av svåra depressioner under stora perioder av mitt liv och varit allmänt rörig, tills jag fick rätt diagnos och rätt medicin för några år sedan. Mitt liv börjar ta sig nu. Den långa historien finns här.

Inför min första arbetsdag, dvs igår, var jag nervös som attan, men när jag väl kom dit var det inga problem alls. Än så länge består mina sysslor i huvudsak av att plocka ordrar. Jag får en orderlapp i handen, springer runt och letar rätt på böckerna på listan och packar dom i en låda som jag bär upp till postorderavdelningen. Ett väldigt aktivt jobb alltså, och fantastiskt bra för att lära sig vart allt finns i butiken. Det är oerhört trivsamt och medarbetarna är suveräna. Jag hade aldrig kunnat hoppas på en bättre plats att börja min arbetsträning på.

Efter jobbet igår hade jag fikadate med en mycket kär gammal vän. Jag har inte träffat Hanna på i alla fall 5-6 år innan igår. Det var så mysigt! Jag har följt hennes blogg ett tag nu och hade det inte varit därför hade jag kanske inte vågat kontakta henne för en fika. Tänk att det är så svårt att ta mod till sig och kontakta de människor man saknar från förr? Man liksom skäms för att man inte hört av sig och vågar därför inte höra av sig. Det är lite absurdt egentligen när man tänker på saken. Det är väl för att jag kännt mig så delaktig ändå i hennes liv genom att läsa hennes blogg som jag vågade till sist.

Hur som helst var det ett minst sagt kärt återseende. Hon hade inte förändrats mycket alls i mina ögon. Samma underbara ärliga och snälla Hanna. Ursäkta att jag svär lite men FAN vad jag är glad att vi fått kontakt igen! Nu när jag jobbar i Stockholm så finns det ju tid att träffas. :) Bilder från förr och en varsinn bild på henne och mig från igårkväll finns här.

Efter vår fika-date åkte jag hem till Jed. Vi gjorde inget särskillt, mest bara hängde framför TVn och datorn. Vi var trötta bägge två och jag skulle ju upp och jobba på morgonen igen.

Så idag var jag då alltså på jobbet igen. Lika trivsamt och aktivt idag som igår, det finns itne så mycket att säga om den saken egentligen. När jag kom hem idag var jag fullkomligt utmattad. Jag stormtrivs verkligen med att jobba på bokhandeln, men vad jag än tycker och hur jag än vill så blir jag trött väldigt fort. Själen tycker att jag lätt kan göra det här 8 timmar om dagen varje dag, men hjärnan har inte riktigt den uthålligheten ännu, och kanske aldrig. Jag tar det i den takt det går. Om ett par veckor kanske vi vågar lägga på några timmar?

Hur som helst har det varit rent ut sagt underbara två dagar.