onsdag 29 juli 2009

Random tårta!

Hurra för att vara tillbaka på jobbet efter semestern! Saknade mina arbetskamrater fast det bara var en vecka, så de förtjänar tårta. Marängtårta. Med limekräm och vinbär.

Mer finland, om än lite sent

Måndag blev shoppingdag. Jag hade fått en slant av farmor att shoppa för så jag och föräldrarna åkte till stan och tog en runda till alla roliga affärer som finns i Kouvola. Min stora favorit är China Center. Det är som ett köpcentrum med massor av små kinesiska butiker som säljer lite allt möjligt. Jag spanar oftast efter skor, accessoarer och söta små roliga japansk-klingande saker. Jag fick höra att stället kommer att slå igen snart. Det hade investerats stora summor pengar i det här projektet och det hade tydligen inte lönat sig så som de hade önskat från början så nu sitter de där med stora skulder. Det betyder att jag måste skynda mig att köpa allt jag vill ha, nästa gång jag kommer dit finns det kanske inte kvar och då blir jag ledsen i ögat.

Dagens roliga: solcellsdriven hello kitty-leksak som vickar med huvudet. De hade även jättefina små solcellsdrivna blommor som gungade. Jag funderar på att köpa några blommor också och lägga ut på tradera eller så. De är ju så söta! Om du är intresserad av nån av de här söta blommorna till höger så hojta till. 100 kronor tänkte jag ta för dem. Jag har en video på dem in action också jag kan visa om ni vill.

Dagens fåfänga: skor, plånbok och diadem. Skorna kostade 60 spänn, skorna och plånboken 10 kronor vardera.


Dagens husmoderliga: Silikonbrödkavel och två termosar. Varför två? För att jag inte kunde välja vilken färg jag skulle ha och för att de kostade 15 kronor styck. Sen hittade jag i en mataffär lite roliga Dr Oetker-strössel som jag inte sett i Sverige innan som jag slog itll på. Ett mix-pack med fyra olika sorters rosa/lila sötisar.


Dagens pyssliga: Tyg. 6 meter kritstrecksrandigt som ska bli en hel outfit, inte dödsbilligt men helt ok med 30 kronor metern. Sen en bit jättefint lila småmönstrat bomullstyg som ska bli en puffärmad blus och lite till. Meterpris vet jag inte men biten kostade 70 kronor. Bild på tygerna kommer senare.


Resten av finlandsresan var nog inte så spännande för någon annan att läsa. Det plockades bär, det bastades och det allmänt bara chillades. På vägen hem spelade Kitto igen i puben och jag fick en chans att snacka med henne och köpa hennes skiva. Jag har en sån där känsla av att jag skulle kunna hänga med henne, hon är bara så jävla härlig som människa. Precis när jag skulle säga godnatt till henne och gå och sova fick jag en drinkkupong av henne, då hade jag ju inget val än att stanna kvar och se henne spela klart.


Den 2:a Augusti spelar hon på Akkurat i Stockholm. Jag och Jed tänkte gå, Viktoria uttryckte intresse av att följa med. Kan bli skoj.

På morgonen när jag och föräldrarna gick och gjorde desista tax free-inköpen så köpte mor Harajuku Lovers-parfymnen till mig. Kokosdoftande glädje! Det är löjligt vad en så liten sak kan göra mig så fullständigt lycklig, men den är så fin och den doftar ljuvligt...

Det var nog allt om själva finlands-resan. Hoppas ni haft en skön semester ni också!

tisdag 21 juli 2009

Resan till Finland; Lördag-Söndag

Direkt efter att jag städat upp efter workshopen rusade jag och bagaget till färjeterminalen. Det var en strålande solskensdag. Det är svårt att inte älska stockholm när man promenerar längst vattnet en sån dag.

För att spara en slant hade jag valt en delad hytt. Det har jag aldrig gjort förut och det kändes faktiskt lite småläskigt, men när jag väl var i hytten och träffat mina hyttkamrater kunde jag vara lugn. Anja och Sisko var två av dem, två medelålders finska damer som bor i Stockholmsområdet och vi kom jättebra överrens. Jag och Sisko hängde merparten av kvällen faktiskt. Det fanns en fjärde hyttkamrat, en ung tyska vid namne Ronja, men henne såg jag inte till så mycket under kvällen. Kommer nog minnas den här resan länge.

Taxfreen hade detsamma att bjuda på som alltid. Parfymer, smink och sprit. Jag hade nog kunnat spendera en hel de pengar där hur som. Gwen Stefanis nya serie parfymer, Harajuku Lovers, fångade mitt intresse. Jag har faktiskt helt lyckats missa att de finns. En flaska a 30 ml kostar på taxfree 230 kronor. Ganska dyr parfym i mina ögon men den snygga designen på flaskorna gör mig knäsvag. De är söta som pokemons, I gotta catch them all. Det jobbiga med det är att jag då också måste pay for them all. Gwen, flaskan med det blonda håret, luktade riktigt gott. Väldigt vaniljigt, sött och kryddigt, allt jag vill ha av en parfym.

Det som gjorde störst intryck på mig var dock trubaduren. En riktig rockbrud får jag väl säga att hon var. Hennes artistnamn när hon arbetar på viking line-färjorna är Ele Chik och om ni någonsinn har möjligheten att se henne uppträda så ta den. Hon hade sån energi och var så fylld av attityd. En riktig rockbrud med en helt fantastisk röst. Hon hade musiken i hela sin varelse, inte bara i handen som spelar på gitarren eller i munnen som ljudar sången. Förutom att hon spelade en hel del bra rock- och grungeklassiker så framförde hon även en hel del eget material och det var riktigt bra.
Jag pratade en stund med henne när hon uppträtt på kvällen. Jag kände mig smickrad när hon sa att hon såg mig innan och var jätteglad att jag kom och tittade på henns andra spelning också, hon sparade den lilla papperslappen jag hade skrivit ett låtönskemål på tidigare. Hon heter egentligen Jane och kommer från Australien. Jane bor i Stockholm nu och spelar i ett band under hennes vanliga artistnamn, Kitto. De spelar tydligen lite då och då i stan. Här är en länk till deras myspace-sida. Väl värt att kika på om man gillar rock, grunge och rockbrudar.



Klockan 10 var vi framme i Helsinfors. Jag var proppmätt på frukostbuffé och tacksam över att Anja skulle åka samma tåg som jag så jag fick åka snålskjuts i hennes taxi till järnvägscentralen.
Helsingfors järnvägscentral är så fin. Jag hann inte ta några bilder på framsidan men här är ett par från plattformarna. Jag får steampunk-vibbar och myyyyyyyser. Tågresan i sig var händelselös. Sträckan Helsingfors-Kouvola tog sisådär 1 timme och 40 minuter. Jag halvsov och tittade på anime mest.
Bildbevis på hur glad jag blir av Finland och farmor.


Vi åkte dock ner till sjön. Jag, min farbror och hans fru åkte i kärra bakom fyrhjulingen som pappa körde och mamma kom efter på moppe. Väl framme rodde vi ut och la näten, jag och Pappa. Nästa morgon åkte pappa och farbro ut och hämtade upp nätet men en ganska liten gädda var allt som fastnade, trots att vi lade ut 3 nät och vid sjöns finaste sänka. Där brukar man vanligtvis få upp stora tjocka fina aborrar.


Resten av dagen var jag så trött att jag knappt orkade göra någonting. Jag satt på terassen och virkade eller låg i soffan och halvslumrade. Veckan som gått har jag fått mycket lite sömn, bara några få timmar varje natt. Jag har dessutom varit hemskt stressad under en tid och nu när det släppte blev jag helt matt. Bastubad och en kall öl ensam på kvällen väckte mig till liv igen och det var där jag hittade lugnet på riktigt. Den natten sov jag bättre än jag gjort på länge.

Wirkshop

Workshopen gick bra. Vi var inte många, totalt 5 pers dök upp allt som allt under dagen och virkade med mig. Sen var det några personer här och där som vågade sig fram för att kika på böckerna.

Å ena sidan är det trist att inte fler dök upp,å andra sidan var det väldigt skönt. Det kändes ganska lagom att ha 2-3 pers åt gången där när det var första gången jag gjorde något sånt här. Nu känner jag mig inte så rädd för att göra mer sånt här. Det kommer garanterat bli fler workshops i bokhandeln på det här viset. Det kändes bra och var roligt.

Vi hade faktiskt varit dåliga med information. I nyhetstidningen stod det visst att det skulle finnas info på hemsidan, vilket det inte gjorde förrän en vecka innan. Det är helt och hållet mitt fel, lovar bättring till nästa gång. Hade det varit lite mer reklam för det hade det nog kommit mer folk. Till nästa workshop kan det nog vara dags för den där notisen i tidningen Mats på jobbet pratade om, en rubrik som ”virka din egen robot” måste ju locka folk. :)

Stort tack till er som kom!

Tänkte förresten börja med en ny liten grej här i bloggen. I alla inlägg som är handarbetselaterade på ett eller annat sätt tänker jag skriva en liten notis längst ner om vad mitt nuvarande projekt är. Vad fyller det för funktion? Ingen tror jag. Men det är skoj.


Nuvarande projekt: Amigurumi Gloomy Bear.

onsdag 15 juli 2009

Nya små amigurumisar

Virkar så fingrarna gör ont, måste ju ha lite nygjorda sötnosar med mig till workshopen på lördag tycker jag. Den här söta ninen har rosett på örat och en spetskrage. Sen har vi ju mamegoma-sälen jag virkade klart idag.


Jag älskar mamegoma-sälarna. De är ju få smärtsamt söta. Våldsamt söta. Så söta att man tappar tänderna bara man tittar på dem. Nästa gång jag gör en mamegoma-säl ska jag nog göra den lite större, och göra en maskeraddräkt till den, som de här söta som vi har på bokhandeln.

måndag 13 juli 2009

Sommarklänningar kan jag aldrig ha för många av.

En ganska enkel men puffig sommarklänning blev klar idag. Jag började sy den igår natt vid tolv, efter ett smärtsamt inspirationsryck som inte lät sig tyglas. Vilken tur då att jag hade det här fina lite kritstrecksrandiga bomullstyget liggandes.



Det är andra klänningen i sommar jag syr med smock i ryggen också. Den första har jag inte kommit mig för att fota än, men den var lite för tråkig och enkel för att jag ens skulle orka ägna ett blogginlägg till den. ;)


Amigurumi-workshop!

Nu börjar det dra ihop sig. På lördag är det dags för min Amigurumi-workshop på sf-bokhandeln i Stockholm. Jag är jättenervös. Snälla säg att ni kommer dit? :) Den är ju faktiskt gratis.

tisdag 7 juli 2009

Summer in the city, means cleavage cleavage cleavage

Titeln på dagens blogginlägg är en versrad ur en Regina Spektor-låt. Jag verkar hitta den lite till och från nu. Lättast hittar jag den ute hos mor och far. Jag åkte dit i fredags för att umgås lite med bror och för att andas på ett sätt som stan inte tillåter.

Där hittade jag jordgubbarna. Det är ett typiskt sånt där pastadurkslag jag håller på bilden. Efter att jag tog den här bilden plockade jag lite till. Durkslaget var fyllt till bredden med jordgubbar. Vilken lycka! Många fat jordgubbar med glass har det blivit sen dess.

Jag hittade också en riktig mans garage med en riktig man i. Mannen som äger garaget är min far och mannen som står och slipar på något är min bror. Han är minst lika pysslig som mig, bara lite mer åt det tekniska mekaniska hållet. Han är dessutom oerhört begåvad musikaliskt, något jag aldrig riktigt varit bra på.

Jag hittade en pool att bada i och en badtunna att drömma om en liten stund till. Badtunnan är färdigmonterad, det är bara lite rörmokeri kvar innan den är badklar men det blir inte förrän mor och far kommit tillbaks från Finland om ett par veckor. Poolen dock har varit klar sen jag var liten och funkar fortfarande alldeles utmärkt. Jag har testat den grundligt. Den har vågmaskin också, så även om den inte är så stor så går det att motionssimma i den alldeles utmärkt. Mina föräldrar är lika pyssliga som jag och min bror, men med hemmet. De har byggt det mesta på gården med sina bara händer. De är så duktiga och händiga mina föräldrar, jag är stolt över dem. På riktigt.

Till sist hittade jag en kall öl och en grill. Det var kanske kvällens bästa fynd. Även om grillande och ölande är mysigt så kom det allra mysigaste ett par timmar senare. Åskvädret.

Jag har aldrig varit med om ett så krafftfullt åskväder som jag upplevde då. Det höll på länge, det dånade så hela huset skälvde, det blixtrade åt alla håll. Man känner sig så väldigt väldigt liten inför något så stort. Jag älskar åskväder. Landet är det bästa stället att vara på om man verkligen vill uppleva åskan. Det är inte riktigt samma sak i stan. Jag är så lycklig över att jag fick till timingen på mitt besök ute hos föräldrarna så bra.

onsdag 1 juli 2009

Frustrerande ensamhet

Jag skriver inte så ofta om mina problem. Inte för att jag inte har dem utan för att det känns väldigt tjatigt att älta samma saker om och om igen. Sen är det inte så ofta det känns så akut. Jag lever ju med min problematik, det är ju vardag och verklighet. Vissa dagar står saker och ting ut lite dock, som ett soffbord i precis rätt höjd som man om och om igen slår i knät på.

Idag är det Ensamheten. Det har det varit till och från i ett par veckor nu men just idag känns den så vansinnigt stor och hopplös. Se Ensamheten hade ju inte behövt vara ett problem, jag har ju en telefonbok full med folk och nån av dem har säkert tråkigt just nu men jag orkar verkligen inte. Däri ligger frustrationen.

Jag är så mätt på intryck och matt socialt efter två dagar på jobbet, det finns liksom inte en chans för mig att orka, hur stor och smärtsam ensamheten än är. Jag tittar på mitt MSN-fönster, det finns folk online men jag borkar inte engagera mig i att chatta med någon av dem. Det känns som ett alldeles för stort commitment på något vis. Det finns egentligen bara en person jag orkar prata med oavsett hur matt jag är i övrigt men jag måste på allvar akta mig för att nöta ut honom.

Det känns ju så dumt att känna sig så panikslaget ensam när problemet egentligen skulle gå att lösa.